Talang....

Jag har funderat lite på det här med talang, det finns ju massor med folk som har en eller flera talanger.. Alla har väl en talang för nått? Eller?
Jag tror i alla fall att alla har någon form av talang.
Men då till den viktiga frågan, vad är min talang??? Jag har verkligen ingen aning jag är ju helt värdiglös! Eller nej nu tog jag kanske i lite, men det finns saker som intresserar mig men inte f*n har jag någon talang för det, jag har försökt (tro mig!) När jag var liten så höll jag på men gymnastik ett tag, och hmm.. vad lärde jag min där?? Jo jag kan göra en kullerbytta! Så det var min karriär inom gymnastiken det. Sen gick jag på konståkning och vad lärde jag mig där? Att göra åttor på isen och att åka som en boll, sen från ingenstans så la de ner hela konståkningskursen, jaha då var den karriären borta. Men jag får ju inte glömma bort att jag gick på teater i flera år och jag måste säga att jag var riktigt bra! Det bästa var nog den gången när vi spelade snövit och jag, som var en av dvärgarna, inte hann ta på mig byxorna innan vi tågade ut.. (hur kul som helst), kan ju tillägga att jag var typ 8-9? något sånt. Men självklart slutade jag på det också, vet inte varför egentligen, men jag gjorde det i alla fall...
Sen är det så här att jag alltid har vart intresserad av musik och jag har två musik genier till syskon, så självklart så villa jag prova på detta som liten. Och det gjorde jag också, jag började med att spela blockflöjt vilket gick hyfsat men jag tröttnade på det och ville ju egentligen spela något häftigare instrument (typ fiol ^_^)så jag slutade på det (Men jag kan nog fortfarande spela hoanho skulle jag tro). Så jag gick över till piano och hur gick det tro? Inte var jag något underbarn inte. Så eftersom jag var lite smått värdilös och tyckte att det blev tråkigt och jobbigt så slutade jag på det också. (Nu verkar det ju nästan som om jag är lite av en avhoppare... hmm..) Nä, men om jag ska gå vidare i min musik "karriär" så fortsatte jag med att drömma om att en dag stå på en scen och sjunga! Men ja vad ska man säga? var jag en bra sångare? hm.. näää! Skulle inte tro det. Men jag fortsatte ändå och gick i kör och sjöng hemma tills den dagen då mina drömmar gick upp i rök. Min underbara älskade syster sa till mig att jag jag lät precis som Aron Carter i crazy littel party girl när jag sjöng... Som 10-åring var det ett hårt slag och jag slutade helt med sången..
(Tack så j*vla mycket syster!)


Sen får jag ju inte glömma dansen! Jag började dansa nån gång runt 10 års ålder, då jag (som alla andra) började på discodans.. Ja vad ska man säga om det? hm.. var jag bra? hm.. det kan man diskutera... Jag hade kul i alla fall.. Kommer ihåg min första danstävling som jag skulle vara med på. Jag hade laddat upp, skaffat "coola" discokläder, fluffat upp håret och hävt i en hel glitter-spray i håret och kladdat på massa glitter i ansiktet. Jag går ut på golvet när det är min tur, står och inväntar musiken och BLACKOUT! Jag springer förtvivlat bort från dansgolvet och sa att "jag ska aldrig dansa mer!" Men jag slutade inte om ni trodde det. Jag fortsatte med discon och la till par-disco och hip-hop. Sen slutade jag när jag började högstadiet. Såå... Då försvann dansen ur mitt liv (trodde jag). Av en "slump" kom jag in på dans på gymnasiet och jag tänkte "Äh! va f*n kör på!" Så då tog jag upp dansen igen. Men inte fasen hade jag talang för det! (haha) Men kul hade jag i alla fall.
Ja där har ni alla mina äventyr och vad kan man dra för slutsats av det? Ja, jag kanske inte har någon talang men jag har i alla fall försökt, och jag försöker fortfarande! Mitt nästa projekt är att bli världens bästa hockey spelare!*wink ^_^*
Men jag kanske ska tillägga att så länge man har kul så ska man göra saker som man blir glad och lycklig av, även fast att man saknar talang för det... Jag menar alla dessa bakslag har inte fått mig att varken sluta dansa, sjunga, hoppa runt som en galning, gå in i roller (mest för mig själv och syster), spela musik (även fast att det låter för j*vligt). Så länge jag blir glad av det så kommer jag fortsätta med det!
Och om jag kan underhålla folk med mina bristande talanger så är det ett stort pluss...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0